23 juni 2010

Midsommar


Nu är det snart midsommar igen. Denna ursvenskt svenska emotsedda sommartradition. Man ska vara i sommarstugan och umgås i glada vänners lag. Varje år tar sig folk an denna högtid med stor entusiasm. Det handlas sill, fäääärskpotatis och jordgubbar för så ska det vara. Man köar i timtal på Systembolaget eftersom man under inga omständigheter skulle fira midsommar utan snaps. Att snaps är jätteäckligt och att ingen egentligen dricker upp den spelar mindre roll. De som gör det klarar sig sällan ända till jordgubbstårtan.

Man ska flexa från jobbet, stuva in packning, hund, barn, matkassar, grillkolen och SPRITEN i bilen och ge sig av. Bor man i en större stad innebär det att man måste krypköra ut ur stan eftersom alla har precis samma plan som en själv. På själva midsommarafton tittar man förhoppningsfullt ut genom fönstret ty det är viktigt att solen skiner för att midsommarkänslan ska infinna sig. Nu skiner nästan aldrig solen på midsommarafton i vårt land utan det brukar vara regn, snålblåst och fleece som gäller. Men folk har kort minne och alltså inhandlas en ny klänning i år också som man inte har användning för. Men skam den som ger sig. När det är uppehåll i skurarna måste man ut och plocka blommor som man sedan ska binda till kransar och bära på huvudet. Ingen vet riktigt varför men det är ju somrigt och trevligt. Äta gör man alltid ute oavsett väder. Vi ska fan inte sitta inne och äta. Det är ju midsommarafton! Ut med mat och brännvin. Regnskur. In med mat och brännvin. Ut igen o s v. Sedan ska man dansa runt midsommarstången. Vuxna män ska leka fulla små grodor. En trevlig tradition. Vid det här laget har regnet och blåsten tilltagit i styrka och stormvarning har utfärdats av SMHI. Hur ska vi nu kunna grilla?! Men så dags har de flesta glömt maten. Det finns ju gudskelov SPRIT. Alltså fortsätter man att dricka och snapsa med regnet strilande utanför fönstret. Blomkransarna börjar sloka och grädden på jordgubbstårtan har surnat precis som mamma. Det är härligt med svenska sommartraditioner. Skål!

22 juni 2010

Ambassader


En ambassad är en representant för sitt hemland i ett främmande land. Som sådan bör man väl representera sitt hemland väl, alltså vara representativ. Efter kontakter med utländska ambassader här i Sverige börjar jag undrar hur det är med den saken. Kan man hitta relevant information via deras hemsidor? Svarar de i telefon under sin telefontid? Svarar de på mail, förutsatt att de har en mailadress eller att man hittar den på hemsidan? Är de trevliga och tillmötesgående? Är de hjälpsamma? Svaret är i de allra flesta fall nej på alla dessa frågor.

Den kubanska ambassaden, eller snarare konsulatet, är det jag av naturliga skäl har mest erfarenhet av. En erfarenhet jag gott hade kunnat vara utan men jag hade så att säga inte mycket val. Att hitta kontaktinfo på deras hemsida är inte lätt. Där finns mest propaganda och när man väl har hittat ett telefonnr måste man ringa i en veckas tid innan någon sur tant svarar. Före giftermålet behövde jag en mängd dokument som skulle översättas till spanska och sedan legaliseras av UD. Detta kan jag förstå men dokumenten skulle dessutom legaliseras av det kubanska konsulatet till det facila priset av 2500 kr (!). Samma procedur kostade 160 kr på svenska UD. När jag påpekade för den sura tanten skillnaden i pris och att jag tyckte att det var konstigt att ett utländskt konsulat kunde legalisera svenska dokument, som dessutom redan var legaliserade, upplyste hon mig om att jag kunde strunta i att komma dit med mina papper om jag inte var intresserad och sedan slängde hon på luren. Häpnadsväckande! Till råga på allt är de dessutom väldigt otrevliga mot sina egna medborgare.

Eftersom jag och maken, förutom egna semestrar, också planerar att åka på gemensam semester framöver, måste jag kolla med olika länders ambassader vilka visumregler de har. Som svensk har man det relativt lätt. Om man överhuvudtaget behöver visum är det ofta ganska lätt ordnat. Är man däremot kubansk medborgare blir det genast mer komplicerat. Efter att ha letat info på olika ambassaders hemsidor och försökt kontakta dem börjar jag inse att de föredrar att vara isolerade öar i Sverige. Den thailändska ambassaden kan man exempelvis inte komma fram till under deras påstådda telefontid. En röst har under flera dagar sagt: "The lines are very, very busy at the moment. Please try later." Det är alltså inte bara upptaget, det är väldigt väldigt upptaget. Vad betyder det? Skit i att ringa oss, vi är ändå inte intresserade. Som svensk och kuban har man visumtvång till helt olika länder och jag vill helst inte tillbringa min semester i Nordkorea. Förslag tas tacksamt emot!

21 juni 2010

Enkät v 24


Enligt förra veckans enkät ville majoriteten bevara monarkin. Inte så förvånande. Kungahuset är onödigt och kostar mycket pengar, anser många. Men när det kommer till kritan är det ju väldigt trevligt med rojalistiska traditioner, särskilt i dessa bröllopstider, och då verkar många tumma på sina principer. Antonia hade i alla fall ett konkret förslag när hon tyckte att man skulle omvandla Stockholms slott till hyresrätter. Pax för Vita havet.

Denna vecka gäller enkäten fotbolls-VM. Det går liksom inte att undvika. Vem vinner? Röstar ni på "annat land" får ni gärna ange vilket. Kanske kommer det ett pris vad det lider till de som gissar rätt. Vem vet...

17 juni 2010

Svenska För Idioter


Som många av mina läsare vet kommer min man från Kuba. Han är alltså invandrare. När han kom hit var han full av entusiasm över att lära sig svenska så att han skulle kunna börja jobba och leva ett normalt liv här. I sitt hemland studerade han bland annat engelska, franska, tyska och italienska och var alltså van vid att läsa främmande språk. Han började på SFI (svenska för invandrare) och där hade han inom loppet av två terminer ett otal olika lärare som kom och gick utan förvarning. En av dem brukade få privata mobilsamtal under lektionerna och hade därmed inte så mycket tid för själva undervisningen. Som alla inkompetenta lärare vräker man på SFI ut stenciler till förbannelse. Ingenting går ut på att lära sig tala språket utan man ska endast göra uppgifter som ingen förstår eftersom ingen förklarar någonting. Min man började undra om all undervisning i Sverige bedrevs på detta sätt. Han var van vid en helt annan typ av skola i sitt hemland. Men eftersom han hade studievana och en fru (moi) som i många år har arbetat som språkutbildare i svenska (dock inte SFI) klarade han till skillnad från många andra kursen utan problem.

När han sedan började på det som kallas SAS A fick han en rysk (!) lärare och ingen i klassen förstod ett jota av vad hon sade. De fick inte heller någon som helst information om någonting. Däremot kom min man hem med hundratals papper och kompendier som han skulle läsa och sedan skriva om. På SFI läser man om Olof Palme och sosse-Sverige eftersom vi inte har någon annan historia. Alla invandrare i exemplen heter Mustafa eller Mohammed eftersom inga invandrare kommer från andra länder. Texterna, som alltid är moraliserande, är nästan alltid skrivna av Theodor Kalifatides eller Alexandra Pascalidou för att man ska se hur bra det kan gå för invandrare som lär sig svenska. Inte fan förvärvade de sina språkkunskaper på SFI.

När min man så skulle fortsätta läsa på SAS B hade ingen informerat honom om att han skulle ha sökt den kursen innan han började på SAS A. Eftersom min man både studerar och arbetar heltid ringde jag vuxenutbildningen här i Stockholm och förklarade situationen. Kvinnan var till en början omedgörlig men när jag påpekade hur viktigt det var för min man och hur mycket han har kämpat för att läsa klart sade hon att det fanns en blankett som hette "sen ansökan". Jag meddelade maken och han åkte dit för att hämta den. Men det gick minsann inte. Om han inte brydde sig mer om sina studier än så fick han gott vänta tills nästa kurs börjar i oktober. Det hjälpte inte att han påpekade att hans fru hade ringt tidigare på morgonen och fått besked om denna blankett. Min man hatar nu Sverige, svenska språket och alla svenskar är rasistiska idioter. Tack SFI!

För invandrare är språkkunskaper A och O. Språket är den nyckel som öppnar dörren till kulturen, det sociala samspelet och kontakten med andra människor. Om man vill att invandrare ska integreras i det svenska samhället måste man ta itu med den undermåliga och unkna SFI-utbildningen. Anställ kompetenta lärare med erfarenhet av utländska elever, ge dem frihet i undervisningen, fokusera på det talade språket och släng alla gamla mossiga kompendier åt skogen. SFI måste modernisera sin undervisning och anpassa den efter eleverna och den tid vi lever i annars får de invandrare som inte har andra möjligheter inte de kunskaper de behöver.

16 juni 2010

Folklighet


Det är viktigt att vara folklig och folkkär i det gamla folkhemmet. Men det är skillnad på folk och fä. Om man är en känd person är det ett måste att vara folklig annars går man inte hem i stugorna. Men vad innebär det att vara folklig? Jo, man måste vara som folk är mest och inte sticka ut. Man ska handla på Konsum, le och vara glad, inte ha några kontroversiella åsikter, inte yvas över sina framgångar och helst ha fel och brister som alkoholism eller övervikt. Jag förstår inte denna syn. Om man är känd för att man har en speciell talang och har åstadkommit något innebär det ju att man skiljer sig från mängden. Varför måste man då samtidigt vara som alla andra? Alla så kallade folkkära kändisar är ju menlösa och ointressanta. Jag säger bara Lasse Berghagen.

Att kronprinsessan väljer att gifta sig med en man av folket uppskattas i riket. Det är trevligt med monarki verkar de flesta tycka men man får inte vara för kunglig. Även majestäter måste vara lite som folk är mest. Jag tycker att det hade varit mer intressant om Victoria hade valt att gifta sig med en invandrare från Rinkeby. Det hade väl varit politiskt korrekt om något i detta ängsligt politiskt korrekta land. Men se det är inte folkligt. Det skulle inte falla i god jord hemma hos alla tanter som virkar grytlappar med kungamotiv. Det finns gränser för folkligheten.

Det är nog bara Zlatan som lyckas med att vara omtyckt utan att för den skull vara det minsta folklig. Men han är invandrare som spelar i blågula färger och det är i alla fall PK.

15 juni 2010

Grattis!


Ett stort grattis på födelsedagen, Havanna!

Du är vacker, elegant, intelligent, spirituell, generös, rolig, fantastisk. Adjektiven räcker helt enkelt inte till för att beskriva vilken underbar person du är. Må du sväva fram genom livet på dina höga klackar ut i hundrade år och förgylla allas vår närvaro med din strålglans.

Enkät v 23


Majoriteten av er tycker alltså att vi bör vara mer nationalistiska i vårt land. Det kan jag nog hålla med om men precis som Antonia skrev tror jag att det är svårt att känna någon riktig nationalistisk yra på vår nationaldag. Vi har ju ingenting av vikt att fira som exempelvis Norge eller Frankrike.

Om någon nu skulle ha missat det kan jag upplysa om att kronprinsessan ska gifta sig på lördag och med anledning av detta är veckans fråga om vi bör avskaffa monarkin. Kommentera gärna era svar också i kommentarsfältet. För Sverige ur tiden!

14 juni 2010

Ägglossning och hjärnsläpp


Idag har varit en förvirrad dag eller rättare sagt jag har varit förvirrad. Jag är i vanliga fall extremt (läs fascistiskt) organiserad. Jag har koll på allt in i minsta detalj och är alltid beredd på alla eventualiteter. Detta har jag också skrivit om i inlägget Drama Queen. Men det finns stunder då även jag villar bort mig i kosmos. Idag glömde jag stiga av tåget och blev därmed försenad till jobbet. Detta kanske är ett vanligt förekommande fenomen hos andra och inte så farligt, tycker ni. Men hos mig är det närmast att likna vid ett allvarligt sjukdomssymptom. När jag väl hade hittat tillbaka till rätt station kliver jag rakt ut i gatan och blir nästan påkörd av en ilsken förare. Jag hade dessutom glömt att ta med mig för ändamålet viktiga papper. Vad har hänt? Jag skyller på hormonerna. Det kan man nämligen göra när man är kvinna. Jag har helt enkelt ägglossning och därmed också hjärnsläpp. Kanske är det också andra saker som har lossnat och släppt och på väg att trilla av. Hela min existens kanske hänger löst. Jag som alltid brukar sitta säkert.

World Cup II


Jag hade inte alls tänkt skriva något mer om fotbolls-VM. Ett inlägg räcker gott och väl men nu måste jag sälla mig till de missnöjdas kör som höjer rösterna för vuvuzelans avskaffande. Detta blåsinstrument från helvetet ljuder likt Hesa Fredrik över arenorna. Ett ständigt monotont läte som vore det krig och dags att söka sig till närmaste skyddsrum. Tacka vet jag sambafotboll!

11 juni 2010

World Cup


Nu är det så äntligen dags för fotbolls-VM. Jag är inget hängivet fotbollsfan, är inte särskilt intresserad av La Liga eller Champions League och har själv inget som helst bollsinne. Jag har dessutom varit tillsammans med en engelsman som är en fanatisk fotbollssuporter och enbart detta faktum kan göra en avskräckt. Eftersom jag hade den dåliga smaken att fylla år mitt i alla viktiga mästerskap orsakade det också vissa problem för honom. Men när det drar ihop sig till stora mästerskap förvandlas jag genast till en stor entusiast. Det är ju trots allt världens största sport. Att Sverige inte är med är inget att förvånas eller yvas över. Må Lagerbäck få solsting.

Jag hoppas att Brasilien vinner. Mitt engelska ex anser att alla som inte kan något om fotboll hejar på Brasilien. Surt sa räven. De spelar helt enkelt den tekniskt bästa fotbollen. Det vore också intressant om Argentina vann. Dels har de Messi, världens bästa spelare, och dels tränas de av den före detta kokainköttbullen Maradona. Det skulle särskilt reta engelsmännen som aldrig lär komma över "the hand of God" i VM -86. Säg något som inte retar engelsmännen. Jag hoppas vidare att Italien åker ut tidigt. Inte för att jag inte gillar Italien. Jag älskar allt med Italien förutom fotbollen. För det första spelar de världens tråkigaste fotboll och spelarna är ett gäng primadonnor som inte kan spela om frisyren inte är på plats. Dessutom faller de som käglor så fort någon petar på dem. De rullar runt och ojar sig som små barn. Engelsmännen hoppas som alltid att de ska vinna. De lever i illusionen att England är en stor fotbollsnation. Att de inte har vunnit något på 44 år är absolut inte deras fel. Det finns alltid något eller någon att skylla på. Wankers! Let the game begin.