Diskriminering

Diskriminering är populärt i vårt land. Ja, inte att diskriminera andra men att påstå att man blivit diskriminerad. Varje gång man känner sig förfördelad kan man åberopa detta faktum. Om man inte blir insläppt på krogen beror det inte på att man är för full, nej det beror på att man är muslim, svart, handikappad eller homosexuell. Man kan uppföra sig lite som man vill och sedan hävda att man har blivit diskriminerad. Då får man nämligen sympati från andra som tycker att det är förfääärligt att det får gå till på det här sättet i vårt toleranta och demokratiska land.

Jag läste en artikel om en man som var väldigt upprörd över att han inte blev insläppt på krogen i badtofflor. Det var minsann diskriminerande att inte få klä sig som man vill. Vem fan går på krogen i badtofflor? Dessa här hemma på stranden, landet eller möjligtvis på Konsum men INTE på krogen. Är han medlem i badtofflornas vänner? Har de ett valspråk: För badtofflan i tiden? Patetiskt. I våras var det stora rubriker i tidningarna när Elisabeth Höglund blev sparkad från Förkväll. Åldersdiskriminering, tjöt hon. Nej, Elisabeth. Du var helt enkelt skitdålig i ett redan skitdåligt program och då får man faktiskt ta konsekvenserna. Som en av mina amerikanska väninnor uttryckte det: "Om någon beter sig förolämpande mot mig kan jag inte hävda att det är för att jag är svart. Man får helt enkelt utgå ifrån att personen i fråga är en idiot." Klokt sagt. Själv funderar jag på vad jag ska åberopa om jag känner mig förbisedd eller åsidosatt. Jag tillhör inte någon minoritet men jag kan ju alltid påpeka att jag är kvinna och kvinnor är ju som vi alla vet oerhört diskriminerade...