Många vill ha någon som städar och fejar, stryker och putsar fönster hemma. Det har blivit populärt om än omstritt att utnyttja hushållsnära tjänster. Jag skiter i vilket. Jag kunde inte bry mig mindre. Städa och hålla snyggt är väl ingen konst. Att däremot planera matinköp, handla och laga mat varenda eviga dag, är något jag skulle vilja lämpa över på någon annan. Varför finns inget avdrag för det? Jag har absolut inget emot att laga mat och bjuda hem vänner. Det gör jag mer än gärna. Men all vardagsmatlagning är fan inget att hurra för. Det tar så mycket tid som jag gärna skulle ägna åt något vettigare.
Mat är ett trevligt sätt att umgås, anser många. Visst är det så, men mat skapar också en jäkla massa problem. Om man exempelvis ska åka till landet en helg tillsammans med vänner för att ha det trevligt och göra något kul börjar genast det förbannade matpratet. Man måste planera i minsta detalj vad man ska äta till frukost, lunch och middag. Alla ska säga sitt i frågan eftersom maten är sååå himla viktig. En helg borta ska väl inte kräva en veckas matplanering? Sedan måste ju folk äta så ofta. Alla aktiviteter måste planeras runt maten. Mellan måltiderna måste man fika också. Nej!!!
Det finns också människor som förutom att planera ihjäl sig när det gäller matlagning också känner sig föranledda att prata om mat. Det finns inget tråkigare och mer ointressant än folk som pladdrar om mat. Detta gäller särskilt folk som tror att matprat är en lämplig konversation på fester (se inlägg Party). Folk reser också för att äta. Jo, det är sant. De åker till andra kulturer enbart för att äta. "Vad gjorde du på din semester?" "Jag åt." Va? En ännu värre kategori är de som på fullt allvar är mest intresserade av hur maten var när man kommer hem från ett spännande resmål. Sådana människor borde aldrig få resa någonstans. Man ska naturligtvis njuta av god mat men där går gränsen. Tidningar och TV översvämmas redan av kockar som tror att de är Guds gåva till mänskligheten. Hur skulle vi överleva utan dessa genier? Det borde finnas ett Nobelpris i matlagning. Det krävs ju minst 5 år på KTH för att förstå matlagningens komplicerade fysiska natur.
Ett mer lättsamt och praktiskt förhållningssätt till mat vore att föredra.
7 kommentarer:
Helt rätt! Det är alldeles för mycket matprat överallt. Det verkar som man ska tillbringa hela livet i köket. Den ena rätten mer komplicerad än den andra. Maten har blivit viktigare än att umgås och prata.
Att det har blivit så viktigt med matprat beror på dessa förbannade matprogram i TV! Snart är det väl mat i varenda TVprogram! Det gäller att hänga med i mattrenderna! Usch va fånigt! Nu finns det en kokbok med 70-talsmat!! Svenska folket äter sig till döds!
Fan va folk äter hela tiden. Det är så himla viktigt med måltider. Man får inte hoppa över nån. Det ska lagas jättkrångliga rätter som tar en evighet att förbereda. Skulle gärna slippa både äta och prata mat. Ha ha.
Jag tycker att det är mättat nu med all mat i tv. Dötrist!! Och alla dessa kokböcker..vad ska man med dom till?Man tittar ju aldrig i dom iallafall.Jag håller fullständigt med om att vardagsmaten är ett gissel.
Se där! Fler som är trötta på mathetsen.
Tacka vet ja potatismos och korv!!
Mitt största problem med maten är att komma på vad man ska äta...får ont i magen bara att tänka på det...har många gånger önskat att det fanns ett piller man kunde stoppa i sig så var det problemet löst...
Skicka en kommentar