Jag tänkte att vi skulle prata om döden. Vad muntert, tänker ni. Men dö ska vi ju alla göra förr eller senare (förhoppningsvis senare). Ändå är det något man sällan talar om. Förvisso förståeligt med tanke på att det oftast är något man inte direkt ser fram emot. Livet är en fest som man inte vill gå hem ifrån. Även på tråkiga tillställningar finns ju förhoppningen att det ska bli roligare fram på småtimmarna. Men vore det inte bättre om man hade ett mer naturligt förhållningssätt till döden? Astrid Lindgren berättade en gång att hon och hennes syster brukade inleda varje telefonsamtal till varandra med "Döden Döden", för att på så sätt få ämnet avhandlat och avdramatiserat. Kul idé, tycker jag.
När min dag kommer ska det se ut på följande sätt:
- Jag ska en svart, skitsnygg, dyr och elegant kista.
- Vita liljor ska pryda kista och kyrka.
- Alla ska sjunga Härlig är jorden för allt vad tygen håller.
- Gudstjänsten ska vara högtidlig och dramatisk.
- Gästerna ska givetvis vara snygga och uppklädda. Det är ju min begravning.
- Efter kyrkan ska det ätas och drickas och alla ska hålla spirituella tal om min förträfflighet och INGEN ska gå hem tidigt!
Bara så ni vet...
5 kommentarer:
Jag tycker inte att man behöver göra så mycket ståhej runt begravningen. Är man död så är man. Man är ju ändå inte närvarande så att säga.
Jag tycker också att man borde avdramatisera döden mer. I många länder har man stor fest där man sjunger, dansar, dricker för att hedra den avlidne. Mer sånt i vår kultur!
Håller med föregående talare. Många vänder sorgen inåt. Det tror inte jag är bra. Bättre att leva ut den.
Har funderat lite på hur min begravning skulle se ut...Och nu fick jag äntligen svar!Klart man vill ha en "snygg" begravning, och att det ska komma mycket folk som håller tal och minns mig som den underbara människa jag var.Givetvis ska det bli fest hela natten lång där folk säger vad dom verkligen tyckte om mig.För så brukar det ju va när folk har fått lite innanför västen.Nåväl..folk gör ju precis som de vill!Tusen tack Havanna för inspirationen!!
Inte så mycket "ståhej"? Man måste ju "go out in style". Musik, dans och sång. Kul att du känner dig inspirerad men jag vet inte om det är en komplimang att folk börjar tänka på sin hädanfärd p g a mig.
Skicka en kommentar