Läser på nätet om en 31-årig kvinna som varit totalförlamad sedan hon var sex år. Hon vädjar nu i ett brev till Socialstyrelsen om att få hjälp med att dö. Har hon rätt till det eller inte? Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är det förbjudet att vidta åtgärder vars enda syfte är att orsaka en patients död, alltså det vi kallar dödshjälp. Samtidigt står det att läsa att alla människor har rätt att få bestämma över sitt eget liv. Vad innebär det? Att man får bestämma över sitt eget liv så länge man är i livet men inte om man vill att det ska avslutas? Jag finner det mycket märkligt. Om man bevisligen är vid sina sinnens fulla bruk och har starkt vägande skäl (som kvinnan ovan) ska man inte då också få bestämma när ens liv ska avslutas? Om jag har förstått saken rätt är det lagligt att "sluta ge livsuppehållande åtgärder", d v s att man låter någon dö utan aktiv hjälp. Detta kan då få till följd att döden blir plågsam och utdragen. Det kan väl ändå inte vara att föredra. Är detta ett moraliskt eller religiöst dilemma? Bara Gud har rätt att ta liv? Men om man inte tror på Gud, då? Låt oss vara lite progressiva i den här frågan och införa en lagändring som innebär att man också får bestämma över sin död i den mån det är möjligt.
4 kommentarer:
Det är nog en svår fråga men jag håller med om att det måste finnas möjligheter. Det handlar ju om människovärde.
Svårt att veta vad som är riktigt men jättebra att du skriver om det.
Tycker att man ska ha rätt att bestämma själv över sitt liv!Varför hålla en människa vid liv till varje pris om man lider och vet att det aldrig kommer att bli bättre.Då är vi ju faktiskt mycket humanare mot våra husdjur,dom avlivar man för att de inte ska behöva lida..
Bra påpekande det där med husdjuren. Men aktiv dödshjälp när det gäller människor är mer komplicerat. Tycker dock att man ska ta upp frågan till omprövning.
Skicka en kommentar